Effektiv och varm personal förser med blommig och frisk säsongs- IPA och en krispig, tungsmältande fläsksvål med fyllig, ljus kaktusfärgad dragoncrème utgör en perfekt kombination. Löjrom från Vänern där blomkålscrèmen imponerar, för att sedan följas av en piedestal av naturlig anklever prydd med färsk koriander och russinsirap. Smaken? Sammetslen känsla som bryts av med frasiga krutonger, smörstekt bröd och en förnimmelse av pepparrot. En fruktig Barberablandning från Italien utgör cirkeln över å. Den friterade torsken, Fish & chips, är väl godkänd med spröd kappa och motståndskraftig kärna, tillhörande friterad potatis faller på målsnöret med motiveringen överarbetad till sin nackdel. Men försök till vad som av vissa kan definieras som perfektionism, av vissa som kärlek till gästen, uppmuntras, och personalen på Björn Frantzéns pub arbetar med bravur. The Flying Elk kan klassas som ett gastronomiskt labb i toppklass där labbrocken med fördel kan hängas åt sidan för ett ögonblick.

Vi åt svensk oxfilé samt en amerikansk entrecote - bägge utmärktes av lysande kötthantering, Exakt rätt stekgrad. Tillbehören, sparris, potatisgratäng och pommes frites, hölll också toppklass. Noggrann men inte påträngande service. Bearnaisen var helt rätt gjord, fin syra och konsistens. Till det drog vi nytta av deras vinlista - som är i världsklass! och drack en Guigal Cote Rotie La Turque 2000. Magiskt bra. Har inte ätit och druckit så bra på länge i Sverige!

Synnerligen tveksam kvalitet på maten, Lunch 30/3 2015. Slarvigt ihopskramlad "fiskgryta" med skarp tomatsås (dunk?) färdigskalad potatis a la skolmatsal på 70-talet torr fisk. Helt underkänt. Trevligt ställe och lyhörda så förhoppningsvis var det ett enskilt missöde. Hans wirfelt

Man skall inte gå på Blue Light Yokohama för att bara äta sushi. Titta istället i kalendern och boka red light rummet tillsammans med två kompisar, eller möjligen tre om de är väldigt små, för en hel middag och en personlig guidning till det japanska köket av Tom Ishiodori. Några bitar rå fisk kommer att dyka upp men de står sig slätt mot miso, shiso, yuzu, nori, wakame, konbu och alla de andra grundläggande ingredienserna i det japanska köket som här hanteras med erfarenheten och skickligheten hos en 90-årig mormor från Takayama. När femrättersmenyn dessutom innehåller ett glas kompetent utvald sake serverad med råge i traditionell trälåda och alltihop hamnar under 500-lappen kan Japan-flygbiljetten få ligga kvar i skrivbordet ett tag till.